Glimtar ur Skeppsås historia

Namnet Skeppsås är fullt belagt första gången 1352 och som egen socken 1381. Skeppsås har varit socken från 1200-talet och egen kommun från 1862 till 1951. Skeppsås omfattar 13,77 km2 eller 1377 ha. Vid årsskiftet 1996/1997 fanns 170 invånare, varav 90 män och 80 kvinnor. 1997/1998 fanns 26 flickor och 32 pojkar under 18 år. En liten tabell får visa hur invånarantalet ändrats under åren.

Skeppsås fick skola 1847. Ny skolbyggnad invigdes 1912. Skolan hade redan då centralvärme. Tidigt fick barnen fri tandvård och skolbespisning. Den gamla skolbyggnaden hade flyttats för att tjäna som bostad åt prästgårdsarrendatorn. Skolverksamheten nedlades 1964 och huset är nu ombyggt till ett fyralägenheters bostadshus. En av dessa lägenheter disponeras av Skeppsås hembygdsförening och Skeppsås församling. Skolverksamheten bedrevs i B2-form vilket innebar att småskoleklasserna läste tillsammans i ett klassrum och folkskolans fyra klasser tillsammans i ett annat. Numera går Skeppsås elever åk F-5 i Normlösa skola, åk 6-9 finns i Mantorp. Gymnasium finns i Mjölby.

1918 bildade bönderna i socknarna kring Svartån Svartådalens Elkraft- och Distributionsförening. 1918-1920 byggdes en kraftstation för utnyttjande av en fallhöjd på ca 5 m.

Om jordbruket finns uppgifter från Pehr David Widegren som var präst i Skeppsås 1817-1829. Han redovisar de större fastigheterna Kölbäck och Rimstad, boställena Kyrkoherdebostället och fänriksbostället Vävinge samt byar och hemman var för sig. Sedan följer en beskrivning av socknen, kanske en sammanfattning. I denna senare står att jordmånen består av lera, ör-och dungjord, vad de senare nu är. Det årliga utsädet anses vara 104 tunnor råg, 10 tunnor vete, 130 tunnor korn, 182 tunnor blandsäd, 4 tunnor havre, 400 tunnor ärter och 30 tunnor potatis. Medelavkastningen uppges till 5-te kornet. Man kan tänka sig en dåtida bondes förvåning om han vetat att man 1998 kan få mellan 30-de och 35-te kornet!
Kreaturens antal uppgives till 100 hästar, 104 oxar, 156 kor, 78 ungboskap och 266 får.

Gemensamt med Älvestads socken bildades 1882 en sparbank med lokaler i Emaus. 1958 slogs bankverksamheten ihop med Fornåsa- Lönsås sparbank och bildade Fornåsa sparbank vilken även denna numera har upphört.

Under 40-talet passerades Skeppsås 2–3 ggr dagligen av bussen mellan Borensberg och Skänninge. Från Fornåsa fanns ett tiotal tågförbindelser per dag med Linköping och Motala liksom flera till Vadstena. Järnvägen lades ned under 60-talet.

Missionshuset i Skeppsås byggdes 1878 av den året innan bildade Skeppsås missionsförsamling. Församlingen bedriver bl a en livlig barn- och ungdomsverksamhet.

Den äldsta byggnaden är i Skeppsås, som på många andra platser, kyrkan. Kyrkan helgad till S:t Jakob d.ä., har sina äldsta delar från senare delen av 1100-talet och är byggd i kalksten. En runsten (se även text vid Rimstad) har funnits vid kyrkan. En del omnämndes befintlig 1817 men 1861 var den försvunnen. Kyrkan har tidigare haft ett västtorn som, obekant när, rivits i höjd med långhusväggen. Tornets nedre del är uppdelad i höjdled genom bygget av orgelläktaren och det ursprungliga nedre tornrummet utgör nu vapenhuset. Sakristian byggdes 1748, och några år senare, 1757, gjordes en tillbyggnad på södra sidan. Dessa 1700-tals till-och ombyggnader hade kyrkoherden Redelius som tillskyndare. I kyrkan finns Sveriges, kanske Nordens, äldsta primklocka, som kan vara gjord så tidigt som 800-talet. Triumfkrucifixet liksom dopfunten är från 1200-talet. En madonna i trä liksom en brudpäll i siden är från 1300-talet och altarskåpet liksom en av mässhakarna är från 1400-talet. Där finns även en medeltida, järnbeslagen dörr. Predikstolen är från 1880-talet. Klockbodens nedre del, tidigare tiondebod, är troligen medeltida. Alice Andersson har här låtit inreda ett rum med äldre kyrkoföremål bl a gamla predikstolen från 1600-talet.

Även i förhistorisk tid har trakten varit bebyggd. Härom vittnar över 60 registrerade forn- och bebyggelselämningar i socknen. Tyvärr är många av dessa överväxta, omplockade eller på annat sätt skadade varför de inte alltid är så lätta att se.

För att nämna några, så finns bakom kyrkan, väster om Anderstorp ett 100 x 30-70 m gravfält. Norr om detta på sluttningen finns en 10-12 m rund stensättning samt en treudd med ca 10 m sida. I hörnet mellan Fornåsa- och Försjövägarna finns ett annat gravfält och lämningar i skogen på Linberget. Överst i backen, söder om Försjövägen finns Henstorpstenen, en bautasten 1,6 m hög.

250 m sydväst om Hagalund utfördes 1987 en arkeologisk förundersökning. Man fann vad man anser vara en medeltida åkermark med en underliggande förhistorisk – äldre järnålder – boplats.

Litteratur:
Som underlag har använts beskrivningar av C F Broocman, Pehr David Widegren, Anton Ridderstad och I V Tham, samt Svensk bebyggelse del 2 (Skeppsås socken av kantor Emeric Dalgard), artiklar i Östgöta Correspondenten m m.

Posttjänsten i Skeppsås

Sammanställning gjord av Håkan Ljungars ur uppgifter från Folke Sundholm, Postens regionkontor, Linköping.
 

I äldre tider var kronobrevbäringen en skyldighet att fortskaffa Kronans brevförsändelser. Den åvilade vissa hemman, som i gengäld slapp ifrån vissa andra allmänna besvär. Brevbäringen anlitades mest för befordran av skrivelser från länsstyrelserna och de kyrkliga myndigheterna. Kronobrevbäringen ansågs ganska betungande och bondeståndet yrkade länge på att den skulle avskaffas. Så skedde år 1874 då postverket övertog all befordran av kronans brev. Det hade till följd att verkets verksamhet hastigt svällde ut.
I cirkulärskrivelse från Kungl. Generalpoststyrelsen "till samtliga postförvaltare angående öppnande af åtskilliga nya poststationer" fick bl a postexpeditionen i Borensberg besked om att en den underställd poststation skulle öppnas i Skeppsås, och att till poststations-föreståndartjänsten antagits organisten K.Funke mot en årlig ersättning av 75 kr. Funke hade tjänsten från 1 jan. 1875 till 7 juni samma år då han avled och hans änka Edla Funke övertog arbetet.* År 1883 efterträddes hon av skolläraren Carl Fingal Vidén, som förestod stationen till dess upphörande.

Två gånger i veckan, onsdag och lördag, gick kärrpost från Bergs poststation via Flistad, Klockrike, Elvestad, Skeppsås, Boberg och Lönsås till Borensbergs postexpedition. Posten anlände kl 8.30 till Skeppsås där man hade 15 minuters rast. På måndagar och torsdagar var färdvägen den motsatta och ankomsten till Skeppsås var kl 11.15. Enkelt avstånd angavs vara 4 mil och för en ersättning om 1,40 kr/mil hade arrendatorn Samuel Magnus Forssén i Källstorp åtagit sig transportarbetet.

Poststationen hade även förbindelse genom gångpost två gånger i veckan fram och åter med Skeninge postexpedition. Fjärdingsman Johan Abraham Larsson i Wenneberga skötte den sysslan och hans ersättning var 1 kr/mil.

Den 30 november 1897 upphörde Skeppsås som poststation och dagen därpå öppnades poststationer vid järnvägsstationerna vid Mellersta Östergötland järnväg. För Skeppsås del blev närmaste poststation Fornåsa. I det cirkulär som beskriver ändringarna nämns inte Älvan som poststation. Vid järnvägens nedläggning var dock Älvan en gällande postadress.

* Kompletterande kan sägas att posthistorikern Erik Lindgren, Växjö omtalar att Funke dog redan den 25 februari och att pastor Anders Oskar Söderström vikarierade fram till den 7 juni. Enligt uppgift från Håkan Johansson, Linköping var poststationen belägen i det dåvarande skolhuset, sedermera flyttat och utgörande lönebostället.

Följande har klippts ur Östgöta-Correspondenten 1997-03-13 och är ett historiskt klipp från 1897-03-10--16.

"Rubbningar i postbefordringen ha uppstått i Skeppshult(?). Detta sedan till följd av de nya jernvägs- och poststationerna på Fogelsta-Linköpingsbanan, Skeppshult kommer att indragas, hotas den vid daglig post numera vana ortsbefolkningen med att sjelf få ombesörja sin post. Några inflytelserika personer ha framlagt ett förslag om kärrpost mellan östra stambanan och Fornåsa. Kärrposten skulle passera Veta, Herrberga, Normlösa och Skeppsås."