Bypasset

Schack 4:an ur en betraktares ögon

Jag hade den stora förmånen att få följa med i bussen till schackfinalen i Globen.
Resan startade lördag 5.50, och alla såg förvånansvärt pigga ut denna tidiga morgon.
Vi konstaterade snabbt att det saknades toa i bussen och när chauffören frågade om vi visste var Björkö friskola låg blev vi lite oroliga. Chauffören saknade både mobil och gps och var rustad med en karta, typ hela Östergötland, med ett kryss på. Vi fick så småningom fatt i schackledaren, som skulle kliva på i Linköping, och han guidade oss till Björkö. Tack Annie för telefonlistan, den kom väl till pass direkt. 45min försenade åkte vi från Ljungsbro. Vi hämtade i Linköping och Norrköping också, och det kändes tryggt när Fredrik och tillresta föräldrar stod och väntade på oss utanför Globen.

Schack fyran är en otroligt välorganiserad tillställning. 2000 barn i Globen samtidigt! Tack till den som fixat knallfärgade schacktröjor till barnen, så mycket lättare att se vilka som hörde till oss.

Efter första ronden låg vi på plats 85 av 95 lag. Oj då, berodde det möjligen på stressen innan, det blev lite bråttom pga bussförseningen? Andra ronden och vi låg på 69 plats. Tjugo placeringar bättre. Fantastiskt! 

Vi föräldrar hade bänkat oss högst upp på en läktare, några föräldrar satt på andra ställen, Annie och Fredrik var vid Normlösas bord på golvet. Spelområdet var också på golvet, dit hade bara barn och funktionärer tillträde. Det var häftigt att se när det var match och 1000 barn skulle inta sina spelplatser, en halvtimme senare var det dags för 1000 nya. Man spelade varannan match, totalt 5 matcher var. Individuella resultat går att se på schackfyrans hemsida. schackfyran.se

Högtalarna ropade hela tiden ut förhållningsregler angående spelområdet, inget spring där, och inte en endaste gång såg vi något ”Normlösa” barn, namnet till trots, som sprang eller uppehöll sig på fel ställe. Vad vi såg var istället att det alltid stod några barn framme vid ingången och när någon kompis spelat färdigt, och kom ut, var det ”give me five” eller en ”kom igen” dunk i ryggen som gällde. Härligt att se hur de peppade och hejade på varandra!
Vi vuxna försökte naturligtvis också att heja på och se till att alla var laddade med mat, dryck, och ev toabesök till nästa rond.
Det var kvalmigt i Globen, och koncentrationen skulle hållas på topp!

Efter rond tre hade vi stegrat placeringen ytterligare tjugo hopp och vi slutade på 50 plats.
Vann gjorde musikskolan Lilla Akademien, vilket var lite kul, för de senaste tio åren har Engelska skolan, i Stockholm, kammat hem segern.

När vi skulle hem kom vår buss chaufför och sa att han inte ville åka fram med bussen, så vi fick gå en bit. Dessvärre öppnade sig himlen i en störtskur, och det blev lite kaosartat innan alla, ganska blöta, satt på plats i bussen.

Några barn stannade med sina föräldrar i Stockholm, men det var ett trött gäng som vi hade med oss hem i bussen. Man blir naturligtvis trött av att ”tänka schack” en hel dag, men barnen fick också ta ett ganska stort ansvar för sig själva. Vara på rätt plats vid rätt tid, hitta och gå på toa, förflytta sig till oss föräldrar när det var rast, äta, dricka och ev shoppa godis, dricka och schack souvenirer. Hålla reda på, helst både, sig själv och sina grejor. Vi hjälpte till, men ändå, Globen är stor! Ändå var det förvånansvärt få som sov på hemvägen. Vi stannade och käkade på McDonalds i Södertälje och de mottog oss snabbt, effektivt och med otroligt god service.

När vi stannade i Linköping, var det toa paus. Fyrans killar passade på att lufta sig och en vild tafatt lek uppstod på gräsmattan. Det samlas mycket ”spring i benen” när man varit stilla sååå länge.

Det är fantastiska barn vi har! De sköter sig fint, de bryr sig om varandra och de lyssnar på oss vuxna.

På hemvägen blev det allsång i bussen, skola mot skola. Hur trött blir man inte av att sitta mitt emellan två, mer eller mindre, skönsjungande klasser, men samtidigt blir man så glad när man ser deras ansiktsuttryck som lyser av sprallighet och glädje, man får försöka stänga av öronen och bara titta.

Ett gäng trötta men nöjda barn klev av bussen igen i Normlösa vid 22-tiden. Jag hoppas att ni föräldrar klarade er från ”gnäll-läget” av dessa tröttissar, men om inte, kan jag bara återigen säga att de skött sig jättefint hela dagen. Härliga barn!  

Dagen efter fick jag veta att Calle blivit av med sin godispåse som låg på bussätet. Naturligtvis måste det ha varit någon unge från någon annan skola som knyckt den, inte skulle någon av våra små änglar göra något sådant…

Stort TACK till Cissi som lät klassen delta och till Annie och Fredrik som lagt ned massor av tid och kraft på att vara ledare, utan er hade det ju inte blivit något! Och visst är det häftigt att Normlösa skola, för andra året i rad, åker till Sverigefinal i schack.

KOM IGEN NORMLÖSA, NI ÄR BÄST!

                                                     / Maud Heljelid, (Hermans mamma)