Skolgruppen startade sitt arbete vintern 2003/4 när det blev känt att eleverna skulle börja 6:an i Mantorp.

Dagsläget
I Mjölby kommun är det en stor grupp barn i åldersgruppen födda 1994 till 1991. I de yngre åldrarna minskar ”kundunderlaget” för skolorna. I Normlösa är utvecklingen relativt stabil men vi påverkas givetvis av kommunen i helhet.
I enlighet med läroplanen och lärarkårens utbildning kommer det gamla systemet med låg-, mellan- och högstadium att förändras. Lärarnas kunskapsbredd kommer att smalnas av och lärarna kommer i högre grad vara mer specialiserade. Man kommer i större utsträckning att dela upp utbildningen i 1:a till 5:e och 6:e till 9:e klass.
För bästa effekt och minsta antal klassombildningar låter man därför eleverna i Normlösa skola börja på Häggarpsskolan redan i 6:e klass.

Under skolchef Lars Rehnbergs styre var inriktningen klar att glesbygdsskolorna ska fortleva. En elev i Normlösa skola kostar 3-3500 kronor mer per läsår än en elev i de mer centrala skolorna men en skola i närheten av barnets hem är viktigt för att glesbygden ska leva.

Normlösa skola om 5 år
Eftersom man endast kan bygga statistiken på redan födda barn är det givetvis omöjligt att bestämma hur utbildningssituationen ser ut i ett längre perspektiv. I dagsläget har vi en viss omsättning av fastigheter i Normlösa. En sådan omsättning av familjer har ofta en föryngrande effekt på invånarna vilket givetvis påverkar elevunderlaget positivt.

Vad kan påverkas och vad kan bygdelaget göra
Den totala inkomsten till skolan är direkt påverkad av elevantalet. Mjölby kommuns skolpeng är bland de lägsta i landet, endast åtta(8) kommuner har lägre enl. Lars Rehnberg. För att Mjölby kommun ska kunna erbjuda bästa möjliga utbildning krävs att den utbildning som genomförs är effektiv. Exempel på faktorer som påverkar detta, både positivt och negativt för vår skola, är:

• Att skolans personal kan användas effektivt, dvs att man utbildar på ett bra och effektivt sätt och inte behöver resa under arbetstid. Om det ändå krävs, bör resorna göras på ett bra och smidigt sätt. Det finns även andra problem som inträffar när verksamheten genomförs på flera ställen.
• Att Normlösa skola, och övriga Mjölbyskolor erbjuder en attraktiv arbetsplats med god stämning, gott förhållande till föräldrar och elever och möjlighet att utveckla sig i tjänsten. Arbetsmiljön på Normlösa skola måste upplevas som positiv av personalen.
• Goda kommunikationer till bostad på annan ort, nöjen och fritidsaktiviteter. Om det ska rekryteras bra lärare kan vi inte förutsätta att de automatiskt avser att bo här i byn och om de gör det måste vi kunna erbjuda goda möjligheter till en meningsfull fritid. Nyutbildade lärare tillhör ofta gruppen som inte har körkort. De är även ofta unga och vill ha en aktiv fritid. Finns inte möjligheten att utföra dessa aktiviteter måste det finnas möjligheter att ta sig till aktiviteterna.
• Bygdelaget kan vara en kontakt för att informera om att man har något som skulle kunna intressera skolan vid läsning i något ämne eller kurs. Eller tvärt om att lärare kan efterfråga lokala företag som passar vid något tillfälle. Det kan även vara föräldrars arbetsplatser som kan vara värda ett studiebesök. Eller kan föräldrars kompetens bidra med något i skolan?
• Kan skolan ”vinna” något på att profilera sig på något sätt, natur-, utomhus- eller ekologisk pedagogik……?
• Kan skolan i sig locka till sig fler barnfamiljer till bygden?